Ingen testar Mac OS X grundligare än John Siracusa hos Ars Technica. Nu har även Mac OS X 10.5 Leopard fått sig en rejäl omgång in i tidigare okända skrymslen och vrår. Måsteläsning för alla hårda Macskallar.

Leopardens nya mer enhetliga fönsterutseende får godkänt.


De nya odistinkta mapparna och Dock får rejält med spö i genomgången.

”Completing the troika of insane, unnecessary changes for the worse made to Mac OS X’s most prominent interface elements is the Leopard menu bar which is, inexplicably, incomprehensibly translucent.”

När det kommer till förbättringarna under huven, själva grunden för Mac OS X, blir omdömet mycket bättre. Det har hänt en hel del på kernelnivå.

”With Tiger, Apple finally completed the kernel’s transition from its NeXT roots to its Mac OS X future by nailing down the kernel APIs and providing a clear path forward. Leopard has taken the first big step down that path.”

Det är ingen tvekan om vad som gäller i framtiden för de som vill utveckla program för Mac OS X.

”With Leopard, Mac OS X’s API future is clearer than it’s ever been. The future is Objective-C, Cocoa, 64-bit. Full stop, no waffling, everyone get on board the train.”

Findern har som bekant skrivits om från grunden med gott resultat. Det mesta är snabbare och smidigare och en del små finesser från tiden före Mac OS X har dykt upp igen. Snurrande badboll slipper vi för det mesta se, inte ens vid hantering utav nätverksanslutna volymer. Däremot kan det bli en eller annan indirekt blåskärmsikon i blandad miljö.

”The Leopard Finder seems to have finally sorted out how to deal with most network resources without locking up its entire user interface. I know there have been false alarms about this in the past, but I think Apple really did it this time.”

Time Machine är den riktiga stjärnan bland Leopardens nya applikationer. Helt enkelt löjligt bra med ett fantastiskt enkelt handhavande.

”Time Machine is the best new feature in Leopard, perhaps the best feature ever added to Mac OS X. Put simply, Time Machine is a backup and recovery system that people will actually use.”

Genomgången av Leopard täcker in mycket mer än de nedslag jag gjort här, särskilt vad gäller färbättringar i själva grunden utav operativsystemet. Slutomdömet från John motsvarar väl även denna Johns känsla inför Leopard.

”In many ways, Leopard feels like a new beginning. While Tiger consolidated the gains made in 10.0 through 10.3, pinning down APIs and dipping its toe into a few possible future directions for the GUI, Leopard charges bravely forward, choosing one particular new look and mandating it everywhere, redesigning all of the most prominent visual elements of the interface, and shedding old technologies like cat fur.”