Efter mitt inlägg om hur Apple manövrerat för att få en fördel vad gäller hårdvara (iPod nano, nya Mac Pro), lovade jag att återkomma med lite mer kring Apples smarta marknadsstrategi. Den här gången handlar det om styrkan i iTunes standardformat AAC.

Steve Jobs upprop mot DRM–hinder vad gäller musik har tjänat flera syften. Dels klargjordes vilka som har krävt DRM (skivbolagen), för både musikkonsumenter och de konsumentorganisationer (främst nordeuropeiska) som av olika skäl vill ha bort detta hinder för interoperabilitet mellan olika musikspelare.

Sedan fastställdes att Apple själva inte har något intresse i att behålla DRM för musik utan gärna erbjuder innehåll utan konstlade restriktioner. Diskussionen för och emot DRM kom på detta sätt igång på riktigt.

Redan i december 2006 gjorde EMI försök med DRM–fri musik och hade sedan dessa föll väl ut, lekt med tanken på att skippa DRM. Steve Jobs öppna brev ses av många som ett steg för att puffa på redan pågående förhandlingar med EMI om detta.

När sedan EMI tog steget och tillsammans med Apple som första och största distributör av nedladdad musik, presenterade sin helhjärtade satsning på DRM–fri musik, gick man dessutom ett steg längre vad gäller kvalitetsnivån för ljudfilerna. Även detta något som EMI testat i samband med DRM–fri musik. EMI:s talesman Adam Grossberg berättar om sin testförsäljning av en singel från Relient K:

”We actually sold two versions of their first single. One was a standard-quality MP3; the other was a higher quality MP3. We sold 10 times the number of high-quality downloads compared to the sales on the standard quality downloads. That gave us the indication that consumers not only wanted DMR free music, but they also wanted higher quality sounding music.”

Alla har varit så upptagna med frågan om DRM kontra fri musik att det här med ljudkvalitet sällan dykt upp som en fråga överhuvudtaget. För tio år sedan när den första MP3–vågen kom hade hårddiskar och andra lagringsmedia en bråkdel av dagens kapacitet. MP3 med nivån 128 kbit/s blev någon sorts lägsta nivå där musiken inte lät alltför hemsk, men bra lät den inte. De som idag rippar sina egna CD–skivor för att låta dem göra vinylskivorna sällskap i något förråd, lägger sig säkert minst på nivån 192 kbit/s för att få tillräckligt välljudande musik.

Det som EMI kommer att erbjuda genom iTunes Store kan bli ett genombrott för musikindustrin. Fullvärdiga album i riktigt bra digital kvalitet (256 kbit/s AAC) för under hundralappen. Där ligger en psykologisk prisnivå som jag tror hämmat skivindustrin oerhört under många års tid.

Apple vinner en stor strategisk fördel eftersom det ljudformat (AAC) man sedan starten satsat på både vad gäller iTunes och iPod nu blir först med denna giv. Alla som tillverkar musikspelare kommer att vilja vara kompatibla med musik köpt genom iTunes Store. Väldigt många är det redan. Eftersom AAC är en del av mediastandarden MPEG4, stödjer till exempel de flesta lite bättre mediaklara mobiltelefoner redan formatet.

Kvar blir de som låst sig till Microsofts DRM–späckade ljudformat WMA, varav många redan blivit överkörda av Microsoft när man själva med sin musikspelare Zune övergav partnerprogrammet PlaysForSure. Microsofts Zune har för övrigt redan stöd för AAC och kommer alltså att till viss del kunna användas för musik från iTunes Store redan maj 2007.

”In turn this will make Microsoft’s WMA format—and all its expensive licensing terms—a lot less attractive. The next generation of non-Apple MP3 players heading to market will be notable for two things: AAC support, and maybe, just maybe, a lack of WMA support.”

Övriga musikåterförsäljare får även de en chans att hoppa på tåget genom att äntligen kunna erbjuda musik som fungerar för iPod. Antingen som DRM–fri AAC eller MP3. Microsoft har fått en omöjlig uppgift om de väljer att försöka försvara ett sönderfallande system. Kanske får även de bita i det sura (söta) äpplet och satsa på AAC.

Alla dessa faktorer sammantaget tror jag kommer att omvandla musikindustrin snabbare än vad många tror. När pengar och goodwill rullar in till de som går i täten, kommer trycket till förändring att vara alltför starkt för de som länge kämpat emot en sund utveckling. Det är dags att inse att sättet vi konsumerar musik på har förändrats i grunden.